Samhällsanalysen som ligger till grund för de politiska beslut som fattas i Sverige har sedan 1990-talet fastnat i en förenklad neoklassisk teorivärld där företag och entreprenörer är motorn i ekonomin. Där marknaden ser till att reala resurser utnyttjas till fullo och på effektivast möjliga sätt. Tyvärr har samhällsanalysen köpts också bland stora delar av den breda vänstern. Det har gjort vänstersidan defensiv, lett till acceptans av nedskärningar i välfärden och marknadiseringar av densamma. Det har lett till urholkade trygghetssystem, ökande ojämlikhet och att Socialdemokraterna övergav en politik för full sysselsättning på 1990-talet. Den enkla, men kraftfulla, insikten att det är arbetare (i bred bemärkelse) som står för värdeskapandet i ekonomin är en viktig pusselbit för att åter kunna vrida debatten från höger till vänster.
Du skriver om frihet och jämlikhet. Hur ser du på argumentet, som från liberalt håll, om att det inte går att maximera frihet och (ekonomisk) jämlikhet med staten? För ju mer staten ska beskatta, bestämma och omfördela så blir det ju mindre frihet i ekonomisk och sociokulturell mening.
Dessutom, hur ser du på att svenska staten redan har över 400 myndigheter och centrala institutioner? Finns det sätt att öka friheten och jämlikheten genom att reducera storleken och kostnaderna för offentliga institutioner?
Jag har svårt att se att någon på allvar som i den vetenskapliga eller politiska samhällsdebatten skulle argumentera i stilen om att arbete inte skapar värde. Frågan är istället vad som menar med arbete. Jag har till exempel skrivit om hur framtidens utveckling kan betyda att kreativare skapar mer än arbetare. https://glibe.substack.com/p/klassparadoxet-kreativare-gor-redan
Du skriver om investeringar i "breda" arbetarklassen. Jag tänker på två saker.
Idag är fallet, och det finns forskning kring det som via ekonomen Andreas Bergh, om att svenska välfärdsstaten oftare i praktiken gynnar och investerar i medelklassen. Det beror på att medelklassen idag i Sverige anses vara det största socioekonomiska statistiska kategorin. Arbetarklassen var det fram till typ början av 1990-talet.
Jag vet inte exakt vad du menar med bred arbetarklass men det påminner mig om hur vänstertänkare och organisationer genom historien förändrat definitioner för att verkligheten skulle anpassas efter ideologin. Till exempel, i Kina övergav Mao och kommunistpartiet det marxistiskt-lennistiska tolkningen om att arbetarklassen är drivande för revolutionen eftersom Kina under 1940-talet var överlag ett bonde/agrarsamhälle.
Det låter som att du försöker göra något likadant, nämligen att skapa en godtycklig och opassande definition av modern arbetarklass för att det ska inkludera även personer som är något annat än (fabriks)arbetare i äldre mening. För även Socialdemokraterna är idag ett parti som söker främst hos och får fler röster av medelklassväljare
Hur tänker du att full sysselsättning ska fungera ihop med post-industriell samhällsutveckling? Skriver du något i boken om synen på arbete? Tänker på filosofiska idéer och mer politiska diskussioner om vad jobb eller arbete i stort är för något.
Du skriver bland annat om nedskärningar i välfärden. Vad finns det för belägg för det, om det nu handlar om "stora" nedskärningar. För den offentliga sektorn, även välfärdssektorn, är stor fortfarande rörande institutionell storlek. Det finns över 100 system för bidrag, ersättningar, stöd osv.
Om jag förstår dig rätt så menar du att företag och entreprenörer inte är "motorn" i ekonomin? Men vilka är motorn i så fall? Vad finns det för forskning som visar att en annan teorivärld skulle fungera bättre idag?
Du skriver om frihet och jämlikhet. Hur ser du på argumentet, som från liberalt håll, om att det inte går att maximera frihet och (ekonomisk) jämlikhet med staten? För ju mer staten ska beskatta, bestämma och omfördela så blir det ju mindre frihet i ekonomisk och sociokulturell mening.
Dessutom, hur ser du på att svenska staten redan har över 400 myndigheter och centrala institutioner? Finns det sätt att öka friheten och jämlikheten genom att reducera storleken och kostnaderna för offentliga institutioner?
Jag har svårt att se att någon på allvar som i den vetenskapliga eller politiska samhällsdebatten skulle argumentera i stilen om att arbete inte skapar värde. Frågan är istället vad som menar med arbete. Jag har till exempel skrivit om hur framtidens utveckling kan betyda att kreativare skapar mer än arbetare. https://glibe.substack.com/p/klassparadoxet-kreativare-gor-redan
Du skriver om investeringar i "breda" arbetarklassen. Jag tänker på två saker.
Idag är fallet, och det finns forskning kring det som via ekonomen Andreas Bergh, om att svenska välfärdsstaten oftare i praktiken gynnar och investerar i medelklassen. Det beror på att medelklassen idag i Sverige anses vara det största socioekonomiska statistiska kategorin. Arbetarklassen var det fram till typ början av 1990-talet.
Jag vet inte exakt vad du menar med bred arbetarklass men det påminner mig om hur vänstertänkare och organisationer genom historien förändrat definitioner för att verkligheten skulle anpassas efter ideologin. Till exempel, i Kina övergav Mao och kommunistpartiet det marxistiskt-lennistiska tolkningen om att arbetarklassen är drivande för revolutionen eftersom Kina under 1940-talet var överlag ett bonde/agrarsamhälle.
Det låter som att du försöker göra något likadant, nämligen att skapa en godtycklig och opassande definition av modern arbetarklass för att det ska inkludera även personer som är något annat än (fabriks)arbetare i äldre mening. För även Socialdemokraterna är idag ett parti som söker främst hos och får fler röster av medelklassväljare
Hur tänker du att full sysselsättning ska fungera ihop med post-industriell samhällsutveckling? Skriver du något i boken om synen på arbete? Tänker på filosofiska idéer och mer politiska diskussioner om vad jobb eller arbete i stort är för något.
Du skriver bland annat om nedskärningar i välfärden. Vad finns det för belägg för det, om det nu handlar om "stora" nedskärningar. För den offentliga sektorn, även välfärdssektorn, är stor fortfarande rörande institutionell storlek. Det finns över 100 system för bidrag, ersättningar, stöd osv.
Om jag förstår dig rätt så menar du att företag och entreprenörer inte är "motorn" i ekonomin? Men vilka är motorn i så fall? Vad finns det för forskning som visar att en annan teorivärld skulle fungera bättre idag?
Hej Niklas.
Tack för texten eftersom jag gillar att läsa om frågor och ämnen du beskriver. Därmed har jag följande frågor.