Arbetslöshetsförsäkringens roll i att skapa goda jobb

Varför behövs en generös arbetslöshetsförsäkring? Enligt enkel nationalekonomisk analys av arbetslöshetsersättningen ligger värdet av den ekonomiska kompensation som den arbetslöse får i den ena vågskålen. I den andra vågskålen ligger den högre arbetslöshet som den nationalekonomiska forskningen menar är resultatet av högre ersättning.

En sådan analys missar helheten i hur arbetslöshetsförsäkringen samspelar med resten av ekonomin. I den positiva vågskålen har vi inte enbart tryggheten för den enskilde. Arbetslöshetsförsäkringen är en viktig grundbult i en politik som ser till så att det inte bara är jobb, utan goda jobb som växer fram. Detta sker genom att arbetsgivarna inte kan erbjuda vilka löner och villkor som helst. Fördelen med att få upp lönerna över vad företagen skulle erbjuda utan generös arbetslöshetsförsäkring är att det också tvingar företagen att bli mer produktiva. Välståndet ökar därmed på två sätt. En generös arbetslöshetsförsäkring som upprätthåller ingångslönerna är också viktig för ett mer inkluderande samhälle, vilket visar sig inte minst i att valdeltagandet ökar när lägstalönerna höjs.

Dessutom ökar arbetskraftsdeltagandet av en generös arbetslöshetsersättning, vilket är en förutsättning för högre sysselsättning. En generös arbetslöshetsförsäkring upprätthåller också den efterfrågan i ekonomin, vilket i sig ökar sysselsättningen och sänker arbetslösheten.

Ofta studeras a-kassan i ett ytterst snävt perspektiv – med fokus på negativa effekter. Resultaten från dessa studier, som missar helheten, riskerar att snedvrida synen på vilka samhällsekonomiska effekter arbetslöshetsförsäkringen har. Detta snäva perspektiv missar inte endast de många fördelarna som arbetslöshetsförsäkringen har, det missar också att se arbetsmarknadspolitiken som ett sammanhållet system.

I nationalekonomiska modeller finns det två anledningar till att en mer generös arbetslöshetsförsäkring kan leda till högre arbetslöshet. Den ena är att ju mer generös arbetslöshetsförsäkringen är, desto högre kan lönerna bli, vilket skulle få företag att anställa färre. Den andra är att ju mer generös arbetslöshetsförsäkringen är, desto mindre intensivt kommer arbetslösa att söka arbete.

När det kommer till högre löner är detta inte entydigt negativt. Ny forskning, som tar till sig insikterna om att företag har förhandlings- och informationsövertag gentemot löntagare, visar att högre löner inte med nödvändighet behöver innebära lägre sysselsättning och högre arbetslöshet. I stället kan högre lägstalöner leda till ökat arbetskraftsdeltagande, ökad produktivitet och ett mer jämnt fördelat välstånd. På en arbetsmarknad utan starka trygghetssystem och fackföreningar som upprätthåller löntagarnas förhandlingsstyrka kan företag nämligen hålla nere lönerna på ett sätt som också påverkar sysselsättningen negativt.

När det kommer till sökintensiteten kan den bli lägre om arbetslöshetsersättningen är hög. Men då ska man komma ihåg att arbetslöshetsförsäkringen, för att vara välfungerande, måste komma med krav på den arbetslöse samtidigt som arbetsmarknadspolitiken ska ge stöd. Med krav och stöd från arbetsförmedlare kan sökintensiteten upprätthållas, även med en generös arbetslöshetsersättning. Det kan till och med vara så att personer som annars hade lämnat arbetskraften helt och slutat söka jobb stannar kvar tack vare en högre ersättning och därmed söker fler jobb än vad som hade varit fallet med en mindre generös ersättning. Eftersom det finns en gräns för hur många arbeten en arbetslös kan söka så är det inte heller troligt att höjd arbetslöshetsersättning skulle göra någon större skillnad på sökintensiteten inom ett system med goda kontroll- och stödfunktioner.

Arbetslöshetsförsäkringen ger trygghet till löntagarna, hjälper upp lönerna (och i förlängningen produktiviteten) och ökar arbetskraftsdeltagandet. Den aktiva arbetsmarknadspolitiken kommer sedan in för att se till att det höga arbetskraftsdeltagandet omsätts i hög sysselsättning och att det extra omställningsbehov som skapas av högre löner möts med utbildningar (det kan vara reguljära utbildningar, arbetsmarknadsutbildningar eller genom det nya omställningsstudiestödet. För att systemet ska fungera så bra som möjligt behövs även en offentligt finansierad välfärd för att underlätta för löntagare att arbeta och en efterfrågehöjande finanspolitik som pressar ned arbetslösheten. Arbetslöshetsförsäkringen är en del av ett system och det är som en del av systemet den ska utvärderas. Den nordiska modellen, med generösa och inkomstbaserade trygghetssystem, har trots allt varit oslagbar i att ge hög sysselsättning.